I två nätter har jag drömt om SSO..

Väldigt många SSO-spelare drömmer om spelet, vilket är lite coolt, men mina brukar vara lite... knäppare x3

Igår natt drömde jag om en fläckig häst med namnet Timeshadow. Han såg precis ut som den prickiga appaloosan, med en lång man och fjättrande steg.

Hela hästen var perfekt. En dröm att rida - och han var ju bara en dröm.

Inatt drömde jag troligtvis om Södra Jorvik. Eller jag vet inte om det var Södra Jorvik, men det var i alla fall en plats i Jorvik.

I drömmen red jag på Braveheart. Vi red på en stig som var kantad av vackra hängbjörkar. Himlen var ljusblå och speglades i floden vi red bredvid.

  Vi skrittade där och helt plötsligt mynnar floden ut till en stor sjö, och där finns det en liten ö. Det första man såg av ön var dess höga berg, ljusgröna träd och ett stort ridhus.

Det fanns ingen bro eller nåt ut till ön, men det var ju en dröm så plötsligt stog vi där på en stig på ön.

Vi skrittade lite försiktigt framåt och fick syn på ett hus.

Det var ett litet hus, som behövde målas om. Fönstrena var dammiga och fyllda med olika blommor.

Vi fortsatte tills vi kom fram till gångstigen som ledde upp till huset. Jag satt av och gick mot det.

Det var stenplattor på gångstigen, en liten trappa och allt var kantat med diverse blommbuskar. Sen delade stigen på sig, den ena delen gick till ett växthus och den andra fortsatte framåt.

Jag fortsatte på den som ledde till huset, och just som jag skulle knacka på dörren, flög den upp och ut rusade en hund, som såg ut som Techno.

En gammal tant kom ut efter hunden och hyttade med en käpp så jag rusade därifrån, hoppade upp på Braven och galopperade iväg.

    Och nu kommer den "galna" delen..

Bara sådär befann vi oss på en krokig bergsstig och var jagade av gud vet vad - troligtvis hundar, men jag kommer inte ihåg. Jag minns bara att i drömmen sprang vi så fort vi kunde, hoppade högt över stenar och en massa olika saker.

Bergsstigen var lerig och vi höll på att gå omkull flera gånger, och helt plötsligt dyker Draco Malfoy (Tom Felton) upp.. Bara sådär!

Vi tvärbromsade framför honom, och poff. Så stod jag och Braven på stigen där vi började.